Mui Ne

Det här stället är uppbyggt mitt i ingenstans och det finns bara en väg, den stora landsägen som går från Nha Trang till Saigon. Alla hotell, restauranger och barer ligger antingen ut mot stranden (dyrare) eller på andra sidan av vägen (billigare). Eftersom det är byggt nästan enbart pga turismen kan man inte vänta sig att man ska lära sig överdrivet mycket om landet i sig, men är man på jakt efter skön avkoppling och långa stränder är detta ett bra alternativ. All bebyggelse är ny och modern och restaurangerna serverar nästan uteslutande västerländsk mat, priserna är såklart därefter. Mui Ne, är känt för sina stränder och vågorna bjuder på surfing vilket alla verkar ägna sig åt. Kitesurfing är det mest populära alternativet och det går ut på att man står på en speciell surfingbräda och håller i två rep som går till en "glidflygarlik drake" som fångar upp vinden och sen är det bara att ge sig iväg! Efter dykcertet kändes det lite dyrt att ta en kurs i kitesurfing (det kostade nästan 4000 för 10 timmar), men det ser himla roligt ut och vi kommer definitivt göra det om vi åker till Australien där kulturen är mer utbredd.

Vi tog en dagstur med en av alla de vita jeeparna som fraktar turister hit och dit. Sedan blev vi eskorterade till en liten å, en fiskeby (det ursprungliga Mui Ne innan turismen "flyttade" det)., en liten ravin med röd sand, de vita sanddynerna och slutligen de gula sanddynerna för att njuta av solnedgången. Låter det turistigt? Det var det. Fiskebyn var dock ett undantag, slående vacker med tusentals små och lite större fiskebåtar som låg och guppade alldeles utanför i den halvmåneformade kustremsan. Överallt låg båtar uppdragna på land som folk reparerade och snyggade upp. Om det finns tusentals fiskebåtar här så finns det miljontals och åter miljontals snäckor och döda läckerheter från havet som spolats upp på stranden efter att båtarna har sorterat och dumpat "avfallet". Dagen efter bestämde vi oss för att återvända och spendera mer tid här.
Vid fiskebyn använder man sluttningen ner mot stranden att torka små räkor som båtarna tar med sig tillbaka. På väg till sanddynerna fick vi även se att man använde väggrenen, kilometer efter kilometer med torkade räkor utefter vägen. Undrar om livsmedelsverket skulle tillåta den hanteringen, haha.