lördag 24 januari 2009
Luang Nam Tha
Här var vi bara som hastigast på genomresa. Vi kom fram efter mörkrets inbrott så det var bara att försöka hitta ett ställa att sova på så fort so möjligt så att de inte stängde. Vi hittade ett litet ställe med eget badrum och tv för 40kr. Dock fungerade juh inte tvn eftersom de inte har ström i den staden förutom ngn timme på eftermiddagen. När vi slängt in våra saker i rummet så gick vi ut för att spana efter mat med Jimmy (AU), Niko (FINLAND) och Katja (HOLLAND). Det ända vi hittade som var öppet var ett litet gatukök (gatukök här består av ett bord, ngr pallar, en dam som serverar nudelsoppa). Vi satt där länge och pratade i bara det röda skenet från ljusen som hade målade plastflaskor som krage.
Dagen efter så vaknade vi såklart av alla tuppar från varje gård. Man skulle kunna tycka att det låter fint, men tro mig de låter som stuckna grisar, tondöva nå så fruktansvärt. Börjar ändå bli en del av dagen. He He Evelina, du måste se dem, tagit ngr bilder. De är hiskligt fula med, de har otroligt långa ben och lår, galopp tuppar.
Efter frukost kom den riktigt stora frågan, hur tar vi oss till Muang Sing. Bussstationen ligger en liten bit bort så eftersom vi var så många bestämmde vi oss för att ta en tuktuk. Diego (ITALY) stod länge och frörsökte pruta ned en kille från 300kr till 200kr. Killen vägrade och till slut åkte han iväg, hans kompis däremot som stått på sidan hela tiden kom fram så fort den andre åkt. Men då tyckte Diego det var för dyrt med 200kr så han gick till busstationen. 30 kr styck blev det för oss allihopa och det var ett okej pris med tanke på att han måste åka 12 mil fram å tillbaks. Vid gränsen mellan provinserna fick dock stackarn lite problem med polisen. Han hade antagligen inte papperen som krävdes. De var väldigt upprörda. Vi klev dock av efter några minuter och började kika runt på allt, spelade lite bol, knäppa lite kort, sprida ut oss lite, peta lite här och peta lite där. Jag tror polisen inte tyckte det var så roligt så han lät han åka kort därefter. Hehe...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar